Satire kommer ikke på bestilling – Expressen er ikke Charlie Hebdo

Fatt mot – eller erkjenn din motløshet. Ha humor – eller avstå fra å spøke. To gode råd til den aspirerende avishumorist. Humor er en vanskelig sak. Det er ikke alle forunt å ha humor. Komikk har med timing å gjøre. Satirikeren må ha kontroll på virkeligheten og i tillegg motstå fristelsen til å være til lags. Ellers er risikoen stor for at man slår feil eller at man slår inn åpne dører.

Den 7. januar 2015 ble åtte av redaksjonsmedlemmene i det franske satiretidsskriftet Charlie Hebdo drept av islamister. Tiårsdagen for angrepet ble markert av svenske Expressen.

«For å hedre tidsskriftets tradisjon for å kritisere makten, publiserer Expressen Kultur en spesialbestilt satiretegning over den svenske samtiden», leser vi i ingressen til kulturredaktør Victor Malms artikkel. Nøkkelordet her er spesialbestilt. Den opplyste leser vil kanskje innvende at satire ikke kan bestilles. At den skal leveres av noen med handlekraft og integritet. Fremgangsmåten bryter med ytringsfrihetens første lov.

I et intervju i Dagens Media samme dag, den 7. januar, får vi mistankene bekreftet. Charlie Hebdos tegner Biche, som har fått oppdraget med å tegne karikaturen, har ingen oppfatning om den svenske samtiden. Heldigvis hjelper Expressens kulturredaksjon ham med å tolke denne.

«Charlie Hebdo ba om forslag fra oss, og fikk et antall politiske temaer relatert til makt som de kunne velge mellom», sier Victor Malm.

Hvilke forslag mottok Charlie Hebdo fra Expressen? Noen av dem nedenfor?

• Sveriges energiforsyningssystem ble ødelagt av utopister. Verken bedrifter eller privatpersoner har nå råd til strøm.

• Som følge av en mislykket migrasjonspolitikk har Sverige blitt et av verdens farligste land. De fleste trekker på skuldrene av mord og skyteepisoder.

• Sjefer for statlige selskaper tar ut skyhøye godtgjørelser samtidig som de fremsetter krav om at virksomheten skal kuttes.

• Sharia-domstoler erstatter det svenske rettssystemet i mange områder med utenforskap.

Hvordan ga Expressen Charlie Hebdo førstehjelp? Victor Malm har ennå ikke prestert noe svar. Kanskje motet til å svare sviktet ham. Satirtegningen som Charlie Hebdos Biche sendte til Expressen, avbilder Sverigedemokraternas partileder Jimmie Åkesson og MC-lederen Robert Hedarv i en homoerotisk situasjon. Justisminister Gunnar Strømmer lytter utenfor døren. Bildets overskrift: «De to største kriminelle i landet.»

Jeg trodde ikke at Charlie Hebdo utførte verk på bestilling. Forutsetningen for den skarpe satiren er kjennskap til den virkelighet som satiriseres. Biche bør fremover stole på sin og sine redaksjonskollegers unike evne til å tulle med makthaverne. Samarbeid med utenlandske tidsskrifter vil senke satirens verkshøyde og skape problemer for et tidsskrift med verdensrykte.

Anser Victor Malm at den bestilte tegningen har en maktkritisk spiss tilsvarende Cabus, Charbs, Tignous, Honorés og Georges Wolinskis penner? «Jeg dør heller stående enn å leve på knærne», ytret Charlie Hebdos tidligere sjefredaktør Stéphane Charbonnier (Charb) en gang i et intervju med Le Monde. Den 7. januar 2015 måtte han betale med livet for sitt mot.

Den som ikke forstår mot, den som ikke ser det usmakelige i å profitere på veritable avantgarde-satirikere, bør holde lav humorprofil. Den som går i maktens ledebånd, bør ikke gi inntrykk av at han kritiserer makten. Å late som om man er en forkjemper for ytringsfrihet er usmakelig på tiårsdagen for mordet på Charlie Hebdo-tegnerne.

Victor Malms usmakelighet er i denne sammenhengen likevel et mindre problem. Hans tristhet kan vi også leve med. Motløsheten er imidlertid plagsom. Satire kommer ikke på bestilling. Denne historien blir til en ufrivillig satire over Expressens feighet. Herskere er humorløse, konstaterer Malm. «For dem er verden et speil: hvor enn de vender seg ser de bare seg selv, sine egne sannheter og sin egen storhet.» Victor Malm, se deg i speilet!

**

Svensk versjon:

Satir kommer inte på beställning – Expressen är inte Charlie Hebdo 

Fatta mod – eller erkänn din modlöshet. Ha humor – eller avstå från att skämta. Två goda råd till den aspirerande tidningsskojaren. Humor är en svår sak. Det är inte alla förunnat att ha humor. Komedi har med timing att göra. Satirikern måste ha koll på verkligheten och dessutom motstå frestelsen att vara till lags. Annars är risken stor att man slår åt fel håll eller att man slår in öppna dörrar. 

Den 7 januari 2015 mördades åtta av den franska satirtidningen Charlie Hebdos redaktionsmedlemmar av islamister. Tioårsdagen av attentatet uppmärksammades av Expressen. 

«För att hedra tidningens tradition av att häckla makten publicerar Expressen Kultur en specialbeställd satirteckning över den svenska samtiden», läser vi i ingressen till kulturchefen Victor Malms artikel. Nyckelordet här är specialbeställd. Vän av ordning hävdar kanske att satir inte kan beställas. Att den ska levereras av någon med agens och integritet. Förfaringssättet bryter mot yttrandefrihetens första lag. 

I en intervju i Dagens Media samma dag, den 7 januari, får vi misstankarna bekräftade. Charlie Hebdos tecknare Biche, som givits uppdraget att teckna karikatyren, har ingen uppfattning om den svenska samtiden. Lyckligtvis hjälper Expressens kulturredaktion honom att tolka denna. 

«Charlie Hebdo bad om förslag av oss och fick ett antal politiska ämnen relaterade till makt som de kunde välja mellan» säger Victor Malm. 

Vilka förslag från Expressen mottog då Charlie Hebdo? Några av de nedanstående?

- Sveriges energiförsörjningssystem förstördes av utopister. Varken företag eller privatpersoner har nu råd med el. 

- Till följd av en havererad migrationspolitik har Sverige blivit ett av världens farligaste länder. De flesta rycker på axlarna åt mord och skottlossningar. 

- Chefer för statliga bolag tar ut skyhöga ersättningar samtidigt som de framför krav på att verksamheten ska bantas. 

- Sharia-domstolar ersätter det svenska rättssystemet i många utanförskapsområden. 

Hur gav Expressen Charlie Hebdo första hjälpen? Victor Malm har ännu inte presterat något svar. Måhända svek honom modet att svara. Den sartirteckning som Charlie Hebdos Biche skickade till Expressen avbildar Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson och mc-toppen Robert Hedarv i en homoerotisk situation. Justitieminister Gunnar Strömmer tjuvlyssnar utanför dörren. Bildens rubrik: »De två största kriminella i landet» 

Jag trodde inte att Charlie Hebdo utförde verk på beställning. Förutsättningen för den skarpa satiren är kännedom om den verklighet som satiriseras. Biche bör framöver lita till sin och sina redaktionskamraters unika förmåga att driva gäck med makthavarna. Samarbeten med utländska tidningar kommer att sänka satirens verkshöjd och ställa till det för en tidskrift med världsrykte. 

Anser Victor Malm att den beställda teckningen har en maktkritisk udd motsvarande Cabus, Charbs, Tignous, Honorés och Georges Wolinskis pennor? «Jag dör hellre stående än lever på knä» yttrade Charlie Hebdos före detta chefredaktör Stéphane Charbonnier (Charb) en gång i en intervju med Le Monde. Den 7 januari 2015 fick han plikta med livet för sitt mod.

Den som inte fattar mod, den som inte ser det osmakliga i att profitera på veritabla avantgardesatiriker, bör hålla låg humorprofil. Den som går i maktens ledband bör inte illudera att han gisslar makten. Att på tioårsdagen av mordet på Charlie Hebdo-tecknarna lajva yttrandefrihetsförkämpe är smaklöst. 

Victor Malms smaklöshet är i sammanhanget ändå ett mindre problem. Hans tråkighet kan vi också leva med. Modlösheten är emellertid besvärande. Satir kommer inte på beställning. Den här historien blir till en ofrivillig satir över Expressens feghet. Härskare är humorlösa, konstaterar Malm. «För dem är världen en spegel: vart de än vänder sig ser de bara sig själva, sina egna sanningar och sin egen storhet.» Victor Malm, se dig i spegeln!